1 omg 4 juli 1954 14:00 Hönö IS – Donsö IS 3-1 (2-1)
Hönö IS: Morgan Ekeroth 2, Stig Bernhardsson
Donsö IS: Jonas Oskarsson
Donsö föll i raffelbatalj
HÖNÖ (HT:s utsände) Hönös tappra fotbollslag gjorde en knallstart i HT:s skärgårdscup, och mot alla odds lyckades den röd-vita elvan slå
ut storfavoriten Donsö efter en rivig och spännande match av typisk cup-karaktär, vilken satts känslorna i svallning bland de talrika badgästerna
och öborna runt Hönös soliga fotbollsbana på söndagseftermiddagen. Med 3-1 (2-0) slöt den rafflande bataljen i Hönös favör och det var en mycket
välförtjänt och välkommen revansch för många svidande nederlag i serien mot senaste årens dominerande lag i skärgårdsfotbollen.
Det är inte för mycket sagt att Hönö låg närmare en ökning av siffrorna än Donsö en reducering. Ty den farliga
hemmakedjan skapade tillspetsade situationer på löpande band framför Donsös skicklige målvakt Karl-Gustav Johnsson. De röd-vita kämpade med
en helig glöd och påhejades av många hundra entusiastiska åskådare, och när en hård donsöpress i andra halvlek satte hönösegern i fara, visade
hemmalaget sin styrka genom att åter kämpa sig till övertaget och efter en våldsamt spännande sista halvtimme avgöra matchen i allra sista minuten.
Det var reserven Stig Bernhardsson som gjorde publiken salig av hänförelse genom att sätta den psykologiska tredje kulan i nät från nära håll.
Som helhet blev det en match av bra klass på den något ojämna och svårspelade banan. Särskilt då från Hönössida. Försvaret imponerade som
helhet mest, och alla spelade på toppen av sin förmåga. Det är närmast en smaksak att avgöra vem som lyckades bäst. Den pålitlige målvakten
Vilgot Karlsson, de slitstarka Olle och Bengt Olofsson på högersidan, den tekniske vh. Daniel Larsson, den omdömesgillt arbetande ch. Rune
Bernhardsson eller den resolut spelande hb. Åke Johansson. I den välspelade kedjan svarade talangfulle vy. Ebbe Johansson för de flesta
farligheterna så länge han hade konditionen i gott behåll. Men annars ger man gärna tvåmålsskytten och cf. Morgan Ekeroth en blomma för hans
upplugnande spel och förmåga att fördela bollarna..
Donsö hade liksom Hönö två reserver men föreföll underskatta motståndet och de blå-vitrandiga varsnade faran för sent. Inför det hotande
bakslaget förföll man in ett ineffektivt tjongande och den berömda donsökonditionen såg man inte tillstymmelse till. Kedjan svek nog mest, men
inte heller försvaret rosade marknaden och ytterhalvorna allt för offensiva spel öppnade stora luckor i de bakre linjerna. Man hade också förgätit
den klassiska regeln att anfall är bästa försvar och placerat sin ordinarie vi. Ove Olofsson som vb. Där kunde mannen med skärgårdens bästa ”loss”
visserligen framstå som en talang av ovanliga mått – kanske något för våra elitklubbar. Men på den ovana platsen hade han inte mycket hum om vad
som menas med täckning. Ytterhalven Paul Malmborg briljerade med fin bollbehandlingsförmåga och målvakten Karl-Gustav Johnsson med säkra
ingripanden. Men i övrigt får man vara sparsam med överbetygen. Ville Berntsson, Göteborg dömde bra och fick signalera för 1-0 för Hönö redan efter
2 min, då Morgan Ekeroth satte bollen i nät från nära håll. Samme man touchade in 2-0 på passning från hy. Arne Zackrisson, innan Donsös
nordahlkopia på cf. Jonas Oskarsson strax före paussignalen något tursamt slog 2-1 med en boll via låret. Andra halvleken blev en enda gastkramning
för hönöpubliken. Flera gånger hängde det viktiga målet liksom i luften.
Vid ett tillfälle var bollen någon olycksdecimeter bara från att rulla över mållinjen. Men inte förrän i 44 min. släppte pressen för hemmafolket, då
som nämnts Bernhardsson slog in 3-1 från nära håll. Nästa söndag spelar Hönö i och mot Knippla, som dock trots allt hellre hade mött Donsö. Di pöjkera
brukar vi ha lättare klara, menade man i Knippla när man meddelade det överraskade resultatet från Hönö
Karne (HT)